Än har jag nog inte landat riktigt, men här är några intryck so far.
Island är väldigt platt.
På väg från flygplatsen fanns det bara enorma fält med gräs och blå lupiner på båda sidor om vägen, så långt ögat kunde nå. Långt borta tog havet vid på ena sidan och bergen på den andra. Jag tänker att jag under sommarens gång kommer upptäcka hur dessa ändlösa fält inverkar på den isländska mentaliteten.
Folk är väldigt vänliga här.
En busschaufför stannade mitt i en korsning bara för att släppa av mig och visa var jag skulle byta buss. Rent generellt har jag börjat undra om dryghet inte kan fraktas över såna stora mängder vatten...
Isländsk sommar är ungefär likvärdig med svensk vår.
10-12 grader, småregnigt och lite blåsigt. Gnäll-Emma tycker faktiskt att det känns ganska trevligt ändå. Inget handlar ju om väder; allt, som bekant, om rätt kläder. Och jag tog mössa och vantar med mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
åh, det här är ju mest spännande bloggen! för här handlar det faktiskt om nånting och jag känner lite att jag borde skrota min (det känner jag minst en gång i månaden).
Men gud vad bra att de är snälla mot dig! Jag tänker att det kanske är nåt med väder och isolering? I Umeå var ju också folk i allmänhet mycket vänligare och trevligare på alla sätt och vis. Till och med busschafförer.
Ta hand om dig och fortsätt rapportera!!! Puss och kram.
så, nu kan alla skriva kommentarer...
hej hej! vad roligt att du tog tag i bloggandet! Kram
Skicka en kommentar